Livet!

Min fina mormor dog i början av 60 åren, hon fick en hjärntumör, de började med att hon såg dåligt tills hon blev blind och låg i en sjuksäng länge innan hon drog sitt sista andetag! det hela var långt och utdraget, tog minst ett år av lidande innan hon lämnade denna värld! det var väl där man blev bekant med ordet CANCER.. men jag var ändå inte så gammal, kanske 15 (12) eller yngre, men det var hemskt att forlora min mormor på det sättet! Det närmsta som hänt efter det är : min mamma fick giftstruma, min farfar fick en hjärtinfarkt och det värsta av allt: Min farmor gick bort, farmor som man kunde prata med allt om, det var hon som , i min värld iallafall först fick reda på att vi rökte, hon kom ut när vi var i sommarstugan och kom in i ett rökfyllt rum ( lillstugan vi barn sov i och tjuvrökte i ) hon banade oss, sen gick hon med runt hörnet på utsidan och bjöd oss på en gul blend... hon fattade att förbud var lönlöst.. SAKNAR henne så mycket än idag fast hon dog för ja vad är det 15 år sedan! min lilla farmor, finaste mäniskan jag känt <3 Farfar är idag 91 år, bor i ett sommarhus vi haft så länge vi levt, kör bil, klipper gräset, ja han är fantastikt :) men säkert ensam, är man så gammal så har man ju inte så många kvar i livet, förutom barn, barnbarn och barns barns barn..tänk att få uppleva det, det gäller bara för nån av mina systras barn att få barn så få han uppleva sina barns barns barns barn!! ja vem får se det liksom, inte för att jag vill att någons av hans barns, barns barn får barn just nu, lite för tidigt :)